vänner

sen jag blev mamma tänker jag Mycket på melkers framtid. vem kommer han att bli? fortsätter han vara den superglada, lättskrattade, lugna och busiga pojken? vad kommer han att få för intressen? sport eller pappas hobby kanske? vem han än blir, kommer jag älska honom mer än han någonsin kommer att förstå! tidigare i veckan pratade jag med en annan mamma som hade samma tankar som jag och många andra föräldrar. kommer mitt barn ha lätt att få vänner? bli mobbad? mobba? vara utstött? vara den tuffa? om man upptäcker att sitt barn är "annorlunda" och har svårt att få vänner och är utanför men man vet att barnet över allt annat vill ha kompisar, hur hjälper man då sitt barn? alla barn (eller vuxna för den delen) har väl känt sig ensam och mobbad nångång. antingen på fritiden, skolgården eller på jobbet, barn och vuxna är ibland elaka. både barn och vuxna hittar ofta många vänner, men alla finns inte där som ens bästa kompis gör. jag är uppvuxen bland kompisar, klasskompisar, lagkompisar och en till, som jag aldrig kommer att glömma. vi var som systrar, vi satt ihop i många år, tyvärr inte längre! vissa dagar gör det jätteont att veta att det aldrig kommer bli som förr, vi har haft Så mycket kul tillsammans. jag hoppas att melker kommer att få en egen bästa kompis, att ha en barndomskompis, som finns med genom hans liv. jag hoppas också ärr melker kommer vara en bra kompis mot andra! som nybliven förälder skapar man ett nytt kontaktnät, bland andra småbarnsföräldrar. kanske någon av dom små killarna eller tjejerna vi leker och umgås med nu, är någon av hans framtida kompisar? :) ja, ingen kan veta hur framtiden ter sig, vi ser vårt älskade barn utvecklas dag för dag och det vill jag fortsätta göra många många år till :)

stora killen!

i morgon blir min lilla älskling 5 månader! och nej, tiden går inte ett dugg saktare nu heller..



igår hade vi föräldraträff igen. det är en skön föräldragrupp! vi trivs där och på bäbiskafeet! :)


efter föräldraträffen följde mamma elin och lilla amanda hem till mig och melker. jag gjorde pannkakslunch och vi lekte och pratade.



när vi satt på lekfilten med bäbisarna berättade elin om att hon haft panik över att hon inte "sitt-tränat" med amanda nåt men att hon sedan hade satt ner amanda och hon kunde visst sitta.. bara sådär!


jag sa att melker var lååångt ifrån att kunna sitta själv och att vi inte heller tränat på at sitta nåt.. förra veckan föll han som en sten när jag satte honom ner. men så fick jag för mig att ändå testa igen och JAAAA lillmelker kunde ju visst sitta själv. länge länge satt han utan stöd.



mamman hann till och med gå och hämta kameran och fota sittningen och han bara satt och satt.



mammas äääälskade melker!



























på kvällen blev mamman så badsugen att vi premiärbadade i badkaret tillsammans.


melker har alltid älskat att bada men har bara fått bada balja hittills. men framöver så kommer det bli måånga badkarsbad för melker :)